Arkitektstudenter från Kungliga Tekniska Högskolan på Alma Löv

Arkitektstudenter frÃ¥n Kungliga Tekniska Högskolan gör ett unikt samarbete med Alma Löv Museum of Unexp. Art. under namnet Fontana Di Värmland. Projektet är en del av museets lÃ¥ngsiktiga initiativ ”Rethinking Place and Movement” som utforskar plats, rörelse och Ã¥terbruk genom konst och arkitektur. 

Fontana Di Värmland tar sin form genom ett samarbete mellan studenter vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och Alma Löv Museum of Unexp. Art i Värmland, ett projekt grundat i Chunky Reuse och byggande i full skala/fullskaligt byggande.

Med Fontana Di Värmland vill arkitektstudenter från Studio FFF – Fabulous Future Factory, tillsammans med sina lärare Anders Berensson och Karin Matz, ge förbrukade föremål nytt och oväntat liv, långt bortom funktion och logik. Fontänen blir den ultimata typologin för detta arbete, då dess enda syfte är att vara fabulös. De återanvända materialen får mekanisk och levande karaktär och skapar en dialog mellan människa, material och rörelse.

ALMA LÖV FÖRKLARAR:
Under 2025 hÃ¥ller Alma Löv Museum of Unexp. Art stängt för att starta upp ett lÃ¥ngsiktigt projekt: Rethinking Place and Movement. Projektet är ett tvärdisciplinärt samarbete mellan olika kreativa och akademiska fält, där bland annat arkitekter, biologer, koreografer, forskare, författare och konstnärer arbetar med ett gemensamt utforskande av platsen och rörelsemönster i omrÃ¥det.
Målet är att skapa en plattform för djupgående reflektion kring Alma Lövs verksamhet och utveckling av dess framtid, med särskilt fokus på ekologisk hållbarhet och konstnärlig frihet. Vi ser denna paus som en möjlighet att inte bara utveckla interna processer, utan också att skapa ett rum för eftertanke och fördjupning kring vad det innebär att arbeta långsiktigt i en föränderlig värld.

Verkets olika delar

The Spectator

Arbetet tog sin utgÃ¥ngspunkt i platsen själv och flera av materialen har samlats in frÃ¥n omrÃ¥det kring Alma Löv. Eleverna har fÃ¥tt generös hjälp frÃ¥n olika verksamheter i Sunne med verktyg och kunskap. Projektet blev pÃ¥ sÃ¥ vis en gemensam insats där lokala krafter och studenter tillsammans gav nytt liv Ã¥t det som annars skulle kasseras.

The spectator är bÃ¥de en betraktare och ett objekt att betrakta – en konstruktion som uppmanar till att stanna upp, höja blicken och lÃ¥ta blicken Ã¥tervända till platsen själv men även ett riktmärke. I den mjuka kulle intill dammen sÃ¥ bildar nergrävda terrakottarör en trappa som leder upp mot en enkel kikare. Rörens cirkulära form upprepas steg för steg och skapar ett rytmiskt mönster som knyter samman landskap och konstverk. Detta samtidigt som verket bjuder in till stillsam observation av det kringliggande landskapet dÃ¥ besökaren har en fri sikt över fontänen och dess skapelser.

The Fountain

Från dammens vattendjup reser sig The Fountain, en tre meter hög, ormlik arm som tornar över dammen. Ryggraden består av ett gammalt uppgrävt avloppsrör, där rosten noggrant slipats bort, innan den krökts och klätts med delar av sågade cykelhjul. Designen drar inspiration från köttätande växter där den kaotiskt magenta-färgade insidan för tankarna till en animalistisk bröstkorg; en urtida fossil, med ekrar som flimmerhår. Den öppna framsidan kontrasteras tydligt av en intrikat väv av flätade däck och slangar; en nätt och prydligt sluten baksida.

The Interactor

Där dammen är som djupast flyter The Interactor, i dialog med The Fountain och betraktad av The Spectator och The Fountain Guardian. En lekfull installation där en stålställning, en gång lekplatsens ryggrad, har demonterats och satts samman på nytt för att höja ett badkar mot himlen. Plåtpaneler smyckar konstruktionens ben, medan plast- och halverade metalltunnor bildar en flytande grund som ger både stabilitet och rörelse. Varje skruv, nita och spännband avslöjar konstruktionens logik och sammansättning. Ett återbrukat paraply ovanför badkaret skapar en intim plats, en stilla paus mitt i dammen

The Source

En halvmåne av röd korrugerad plåt skär genom marken. Den håller stadigt jorden och leran bakom sig, och vattnet börjar sin resa genom att slingra sig runt en stenplattform strax ovanför ytan. Denna skyddade vrå vid vattenkanten är både början och slutet. Vid den första bäcken som rinner in i dammsystemet leder en röd korrugerad vägg vattnet genom en grusfåra in i dammen. Väggens metall är samma som i andra paviljonger på Alma Löv, välbekant för museet. En trägång, svävande på pelare över mark och vatten, tar dig till denna lilla vrå. Den breddas vid fontänen, sträcker sig mot vattnet och smalnar sedan av ner mot stenplattformen. Strukturen är helt byggd av material från Alma Löv – rester av gamla projekt eller byggnader som aldrig blev av. Tillsammans berättar de både sin egen historia och platsens historia.

The Fountain Guardian

Fontänväktaren står vid dammens kant och blickar ut över de olika installationerna. Skapad av en återvunnen skyltdocka, aluminium och CD-skivor tycks hon långsamt tas över av naturen, då trädgrenar håller henne på plats. Rankor, löv och fjärilar slingrar sig över ytan och genom håligheterna i hennes kropp kan man ana ängarna och skogen runt omkring. När natten faller lyser hon upp sin omgivning med ett ljus som kommer djupt inifrån. Ansiktet och fjärilarna lyser i mörkret och ger en kuslig upplevelse i kontrast till den drömska uppenbarelse hon är under dagen. Idén om hornen, som stolt kröner hennes huvud, växte fram ur olika mytologiska berättelser där andar och väsen kan ta olika skepnader. Vi valde hjorten för dess stillsamma styrka och för att det är lätt att föreställa sig att Fontänväktaren en dag visar sig för Alma Lövs besökare som en del av flocken hjortar som vandrar på ängarna.

Lärare: Anders Berensson & Karin Matz
Medverkande studenter: Ghali Aldehni, Nils Burman, Kamila Guerra Vargas, Jiaxin Huang, Shurui Liu, John Marend Segersten, Zhengcong Meng, Theo Paperin-Rostovzev, Jenny Ren, Ani Sadunishvili, M̴ns Sj̦wall, Leif Svensson РChorin, Philip Michael Swoboda, Hugo Thoor, Lukas Thurner, Daniel Torabi, Maria Volmerson, Shiyan Wang